Alla inlägg den 7 mars 2014
Det är är några av dom bästa tipsen JAG brukar användar mig av när man mår illa, eller att man vill kräkas. Jag brukar vara mycket hungrig när jag spyr/mår illa, för att jag inte brukar vara så sugen på så mycket när jag mår illa, vilket leder till att jag inte äter så mycket/kräks upp det jag väl lyckats trycka i mig.
När du mår illa:
○ Drick mycket vatten (inte FÖR mycket). Drick små mängder åt gången. För då minskar man att man att kräkas upp det.
○ Ät piggelin (helst piggelin, men annan is-glass går också bra). Jag brukar inte vara så sugen på mjuk-glass eller nån sån glass när jag mår illa. Utan is-glass ska det vara. Det är typ det ända jag är SUGEN på när jag mår illa.
○ Ät nyposoppa eller drick någon slags nypon dryck. ProViva's nypon dryck är både bra för magen och gott när man mår dåligt.
○ När jag mår illa eller att det känns som om mina tarmar vrids om (vilket gör riktigt ont) brukar jag lägga en handuk eller liknande på ett platt hårt golv. Ta en lite plattare och hårdare kudde och ligga på mage på golvet. Det brukar hjälpa om man ligger där en 10-20 minuter en kvart med ett glas vatten brevid. Och ta med en tunn filt att vira om sig.
○ Inte gå omkring så jätte mycket, utan ligg ganska stilla. Även om JAG brukar röra mig väldigt mycket i sängen när jag mår illa försöker jag ligga ganska stilla. Det är därför jag tar till metoden att ligga på ett golv.
○ Lukta inte på starka lukter, och ät inte starka saker som ost osv, man brukar ju inte vilja äta feta, stekta kryddiga saker när man mår illa. Och om man tänker eller äter saker man inte är sugen på/mår mer illa när man tänker på det ska man nog inte äta det. För då mår man troligtvis mer illa.
○ Att bukandas brukar också funka, att slappna av. Hjärtat brukar slå ganska snabbt ibland när du är sjuk. Så det kan vara bra att slappna av. (Bukandas menas med att man slappnar av i hela magen, och att man andas med magen istället för att andas med övre delen, alltså bröstkorgen.)
○ Om du inte kommit till stadiet där det börjar kännas som att du vill kräkas riktigt än, men ändå mår illa, kan du blanda en "hus-kur", du kan vara ganska sparsam om du är yngre eller inte så van vid sån "medecin". I den har hus-kuren tar du ungefär en tredjedels tesked bikarbonat i en tredjedels glas vatten. Det är även bra att dricka efter du kräkts. Inte då du vill kräkas. För då kräks du nog ändå upp det. Ta inte för många glas, inte heller för många gånger på raken. Den här gamla huskuren är bra för många olika saker, te.x om man har ont i halsen kan man gurgla bikarbonat blandat med vatten. Eller om man har eksem kan man ta ett bikarbonat bad. Även om detta inte är som "wow, nu är jag sugen på bikarbonat", kan det vara bra att ta. För bikarbonat basgör kroppen, syresätter kroppen, och gör det väldigt svårt för dåliga bakterier att växa till typ.
○ Om du kräkts mycket kan du efter senaste kräkningen (helst direkt efter du kräkts) ta vätske-ersättning. Det finns nog olika märken. Och du kan köpa (om du inte redan har) på apotek. Det är bra. För om man kräks mycket förlorar man mycket vatten.
○ När du börjar må bättre kan du ta verum fil. Som är bra för magen. Och dom säger att den innehåller 100 goda bakterier. För jag brukar inte vara så förstjust i fil NÄR jag mår illa.
När du är åk-sjuk eller sjö-sjuk:
Nu tänkte jag ge tips även för hur du förebygger eller om du redan är åk-sjuk, förminskar illamåendet.
Förebygger åk-sjukan/sjö-sjukan (hindrar att du får det):
○ Titta mot horisonten eller mot vägen. Då fattar hjärnan bättre varför man står på fast mark men det ändå gungar/rör sig.
○ Drick gärna mycket, men inget vätskedrivande som kaffe eller alkohol.
○ Var utvilad före resan, hjärnan behöver vara så alert som möjligt.
○ Ät en stadig måltid kvällen innan resan. Under resans gång är det bra att äta lite då och då för att hålla magen igång.
○ Oroa dig inte. Rädsla och ångest gör oss ännu lättare sjösjuka.
○ Vänd inte på huvudet allt för mycket.
Förminskar illamåendet om du redan är åk-sjuk/sjö-sjuk:
○ Om du åker båt kan det vara bra att hålla i rodret. Då har du kontroll över båt och vågor, vilket hjälper hjärnan att tolka intrycken.
○ Undvik även här starka lukter, vilket får dig ännu mer illamående.
○ Vistas i en del av båten/tåget osv där det gungar minst.
○ Avled tankarna med något, gärna musik.
○ Blunda för att hjärnan ska slippa ett förvirrat intryck.
○ Försök att vila. Det bästa är om du somnar.
Om åk- och sjö-sjuka:
Helt döva människor blir aldrig sjö- och åk-sjuka.
Alla med fungerande balansorgan kan bli åk- eller sjö-sjuka.
Pensionärer över sjuttio blir sällan åk- eller sjö-sjuka.
Trapetskonstnärer och stritspiloter blir sällan åk- eller sjö-sjuka.
Kvinnor tillstår oftare att dom blir åk- eller sjö-sjuka.
Barn mellan 2 och 12 år kräks mest. I denna åldern är balansorganet mest känsligt.
Barn under 2 år blir aldrig åk- eller sjö-sjuka. Deras balansorgan är ännu för omoget.
Nittiofem procent av av alla åk-sjuka vänjer sig på två till tre dagar. Hjärnan lär sig att tolka alla upp- och nedgungningar, vridningar och krängningar på tre dagar och gör en ny bild som referens i balansminnet. Om du däremot fortfarande skulle vara sjuk efter tre dagar är det lika bra att gå iland. Då tillhör du de tre procent av alla åksjuka som är kroniker.
-Det som har det svårast av alla kroniker kan inte ens flyga utan att bli åksjuka. De kan bli sjuka bara om planet gör en skarp sväng på startbarnan.
I hjärnan finns flera olika kärnor. Man tror att en av anledningarna till att vi kräks när vi är åksjuka är att när hjärnan är stressad, kan informstionen flöda över från balanskärnorna till kräkcentrum som ligger alldeles intill. Vaguskärnan är också intilliggande. När den blir aktiverad blir du kallsvettig, blek och nedre magmunnen stängs. Maten ligger kvar i matsäcken och kommer inte vidare. Det gör att du inte vill dricka och att du blir urvätskad. Allt detta leder till att du mår ännu mer illa.
-I den här fasen är det helt onödigt att ta en åksjuke-tablett. Antingen kräks du upp den eller också ligger den bara kvar i magsäcken och kommer inte vidare ut i tarmen där den värkar.
I värsta fall, om konflikten går vidare, kan förvirringssymtom inträda, med det vanligaste symtomet för åksjuka eller sjösjuka är upprepade gäspningar och trötthet. Det är det inte så många som vet om.
Befinner vi oss dessutom i en hytt lämnas signaler från synintrycken till hjärnan om att vare sig väggar eller golv rör sig trots att vi gungar fram och tillbaka. Inga intryck stämmer med varandra och hjärnan blir helt förvirrad.
När hjärnan ska avgöra vår balans tar den hjälp av tre olika informations källor: ögonen, kroppen och balansorganen. Sedan jämför den alla intryck med en tidigare minnesbild i balansminnet, som används som en referensram.
Informations källa: netdoktor.se
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 | 9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|